Det blir allt längre mellan mina inlägg, det beror väl i första hand inte på att jag inte har något att skriva om. Skälet är väl snarare att tiden och orken inte riktigt räcker till tyvärr.
Jobbar heltid med lönebidrag nu sedan snart tre månader tillbaka, och det funkar för det mesta bra.
Värken, stelheten och knakandet i lederna som är biverkningar av antiöstrogenet är uthärdliga men inte roliga. Det tillsammans med den usla konditionen gör att min kropp känns som den tillhör någon som är betydligt äldre än jag.
Och när jag nu är inne på detta med att känna sig gammal så tar jag sedan en vecka tillbaka även blodtrycksmedicin, då mitt tryck legat allt för högt under lång tid. Tror jag ska börja kräva av alla under 20 att kalla mig för ni och tant.
Eller varför inte gå "all-in" och skaffa pimpad rollator, hatt och kräva pensionärsrabatt på bussen?!
Något mer positivt i mitt liv det senaste är att jag kommit igång och skrivit lite dikter igen. Aspirerar inte på något sätt att bli någon ny Lenngren eller Tranströmer, men kul att jag emellanåt får lite inspiration som omvandlas till ord med en viss poetisk touch.
Kanske publicerar lite fler av dessa alster här framöver...
Visar inlägg med etikett medicin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett medicin. Visa alla inlägg
söndag 3 november 2013
söndag 19 augusti 2012
Nya grepp
Som jag skrivit om tidigare så är strålningen över. Jag har för tillfället två stycken sår pga strålningen, ett på bröstvårtan/vårtgården (aj!) och ett i armhålan (ännu mera aj!).
Det är ett jäkla meck att lägga om dessa, speciellt det i armhålan, då man av uppenbara skäl (läs ömtålig hud pga strålning) inte kan tejpa fast förbanden.
Så varje dag när jag tvättat mig och ska klä på mig står jag och svär, frustar och förbannar de jäkla förbanden som inte vill hålla sig på plats! Allt detta gör också att morgonbestyren tar betydligt längre tid än vanligt, men det vara ju inte för evigt som tur är.
Jag ska nu gå in i nästa skede av min behandling; närmare bestämt den femåriga antihormonbehandlingen!
Tanken var att jag redan förra veckan, direkt efter strålningen skulle börja ta en tablett som heter Tamoxifen. Dock hade jag inte hämtat ut denna på apoteket och det skulle visa sig vara ett bra beslut...
Onkologmottagningen ringde mig och meddelade att jag istället för Tamoxifen kommer att få Zoladex som är en annan typ av antihormon och som ges i sprutform på sjukhuset var fjärde vecka.
Varför nu detta kanske ni undrar? Jo det är så att Tamoxifenet innebär en viss ökat risk för blodpropp, och då jag tidigare haft en djup propp i benet (ca. 20 år sedan) är risken/chansen att jag drabbas igen ännu större.
Så japp, det blir sprutor för mig i istället.
Första sprutan kommer att ges på torsdag den 23/8 och det är definitivt inget jag ser fram emot. Är ju inte spruträdd ett dugg men de eventuella biverkningarna skrämmer mig lite :S
Det är ett jäkla meck att lägga om dessa, speciellt det i armhålan, då man av uppenbara skäl (läs ömtålig hud pga strålning) inte kan tejpa fast förbanden.
Så varje dag när jag tvättat mig och ska klä på mig står jag och svär, frustar och förbannar de jäkla förbanden som inte vill hålla sig på plats! Allt detta gör också att morgonbestyren tar betydligt längre tid än vanligt, men det vara ju inte för evigt som tur är.
Jag ska nu gå in i nästa skede av min behandling; närmare bestämt den femåriga antihormonbehandlingen!
Tanken var att jag redan förra veckan, direkt efter strålningen skulle börja ta en tablett som heter Tamoxifen. Dock hade jag inte hämtat ut denna på apoteket och det skulle visa sig vara ett bra beslut...
Onkologmottagningen ringde mig och meddelade att jag istället för Tamoxifen kommer att få Zoladex som är en annan typ av antihormon och som ges i sprutform på sjukhuset var fjärde vecka.
Varför nu detta kanske ni undrar? Jo det är så att Tamoxifenet innebär en viss ökat risk för blodpropp, och då jag tidigare haft en djup propp i benet (ca. 20 år sedan) är risken/chansen att jag drabbas igen ännu större.
Så japp, det blir sprutor för mig i istället.
Första sprutan kommer att ges på torsdag den 23/8 och det är definitivt inget jag ser fram emot. Är ju inte spruträdd ett dugg men de eventuella biverkningarna skrämmer mig lite :S
fredag 20 juli 2012
Ingen fara på taket
Kanske någon undrar varför jag inte skrivit något på en vecka eller så?
Jag mår dock inte så dåligt, och har heller inte deppat ihop. Däremot har jag haft fullt upp med strålning, läkarbesök och inte minst Kungahälla Medeltidsdagar där jag varit med som bla projektledare sedan starten 2003.
I år är väl min insats inte så stor jämförelsevis, utan jag hjälper till med det jag orkar och kan nu när kroppen inte riktigt är som den varit tidigare år.
Min största uppgift före, under och även efter festivalen som startade i går är att jag sköter vårat Twitterkonto! En uppgift som känns lagom ansträngande och som inte kräver att jag behöver passa några tider eller vara på någon specifik plats.
Trevligt som fasen är det men jag känner förstås att jag inte riktigt orkar så mycket som jag önskar. Vill man veta mer om medeltidsdagarna går det alldeles utmärkt att gå in på hemsidan och läsa, denna hittar ni Här.
Var på läkarbesök hos onkologen i måndags och där konstaterades det att jag sedan behandlingsstart gått upp 9 kilo!! :( En del av detta beror på att jag bundit mycket vätska i kroppen och förstås det faktum att jag ännu inte är så rörlig som jag var innan den här resan startade.
Onkologen skrev ut vätskedrivande som jag nu provar för att se om något av svullnaden i fötter, ben och kropp kan försvinna.
Jag mår dock inte så dåligt, och har heller inte deppat ihop. Däremot har jag haft fullt upp med strålning, läkarbesök och inte minst Kungahälla Medeltidsdagar där jag varit med som bla projektledare sedan starten 2003.
I år är väl min insats inte så stor jämförelsevis, utan jag hjälper till med det jag orkar och kan nu när kroppen inte riktigt är som den varit tidigare år.
Min största uppgift före, under och även efter festivalen som startade i går är att jag sköter vårat Twitterkonto! En uppgift som känns lagom ansträngande och som inte kräver att jag behöver passa några tider eller vara på någon specifik plats.
Trevligt som fasen är det men jag känner förstås att jag inte riktigt orkar så mycket som jag önskar. Vill man veta mer om medeltidsdagarna går det alldeles utmärkt att gå in på hemsidan och läsa, denna hittar ni Här.
Var på läkarbesök hos onkologen i måndags och där konstaterades det att jag sedan behandlingsstart gått upp 9 kilo!! :( En del av detta beror på att jag bundit mycket vätska i kroppen och förstås det faktum att jag ännu inte är så rörlig som jag var innan den här resan startade.
Onkologen skrev ut vätskedrivande som jag nu provar för att se om något av svullnaden i fötter, ben och kropp kan försvinna.
torsdag 14 juni 2012
Ajajaj
Fy faaan vilket pissdygn jag haft :(
Jag skrev ju igår att jag hade ganska så ont...man kan lugnt säga att det inte blev bättre direkt!
Har nog aldrig haft så ont i hela mitt liv, och smärtan satt inte bara på ett ställe utan i stort sett i hela kroppen. Ett av de jobbigaste ställena var i huvudet inkluderat käkar och tandkött, fy tusan vad obehagligt det var!
Medicinerade med absoluta maxdosen av Tramadol (morfinliknande) då jag märkte att enbart lägsta dosen gjorde nada för mig i det tillstånd jag var i.
Kombinerat med smärtan svettades jag som en gris, och jag skojar inte när jag säger att jag kunde vrida ur lakan och örngott i morse!
Tillbringade nästan hela dagen igår i horisontalt läge, pustande, stönande och emellanåt försökte jag göra lite djupandningsövningar vilket inte var helt lätt.
Idag mår jag än så länge riktigt hyfsat och hoppas och tror att det har vänt nu.
Klockan 13.30 ska jag träffa lymfterapeuten på Kungälvs Sjukhus för att se vad vi kan göra med mitt lymfödem. Ironiskt nog, bara för att jag ska träffa henne idag så är jag inte alls lika svullen som jag brukar vara, men jag tar med bilder så att hon får se hur det såg ut när det var som sämst!
Jag skrev ju igår att jag hade ganska så ont...man kan lugnt säga att det inte blev bättre direkt!
Har nog aldrig haft så ont i hela mitt liv, och smärtan satt inte bara på ett ställe utan i stort sett i hela kroppen. Ett av de jobbigaste ställena var i huvudet inkluderat käkar och tandkött, fy tusan vad obehagligt det var!
Medicinerade med absoluta maxdosen av Tramadol (morfinliknande) då jag märkte att enbart lägsta dosen gjorde nada för mig i det tillstånd jag var i.
Kombinerat med smärtan svettades jag som en gris, och jag skojar inte när jag säger att jag kunde vrida ur lakan och örngott i morse!
Tillbringade nästan hela dagen igår i horisontalt läge, pustande, stönande och emellanåt försökte jag göra lite djupandningsövningar vilket inte var helt lätt.
Idag mår jag än så länge riktigt hyfsat och hoppas och tror att det har vänt nu.
Klockan 13.30 ska jag träffa lymfterapeuten på Kungälvs Sjukhus för att se vad vi kan göra med mitt lymfödem. Ironiskt nog, bara för att jag ska träffa henne idag så är jag inte alls lika svullen som jag brukar vara, men jag tar med bilder så att hon får se hur det såg ut när det var som sämst!
onsdag 25 april 2012
Fääärdig!
Dagens maratonbehandling gjord, jag mår bra än så länge men vet att jag med största sannolikhet kommer att börja känna av lite biverkningar om ett dygn eller två.
Det jag kan vänta mig efter denna omgång är främst värk i muskler, leder och nerver, samt svullnad pga av vätskeansamling.
Låter väl sådär kul men det är bara att bita ihop, tugga värktabletter, vräka i sig kortison och intala sig att detta är bra och ännu ett steg längre bort från döden :P
Åkte idag direkt till Kållered och de nu i min blogg välkända mostern och morbrodern.
Som grädde på moset är även lilla mamsen här samt gammelmoster...och sent i kväll/natt kommer gammelmosters dotter och en god vän till henne. Så här blir fullt hus i några dagar, kan nog vara bra och ge mig mindre tid att fokusera på sjukdom och dåligt mående!
Måste ju också tala om att jag avnjutit en underbar middag här...SURSTRÖMMING med mandelpotatis, rödlök, gräddfil, tunnbröd och västerbottenost, mmmmm SÅ GOTT!!!
Det jag kan vänta mig efter denna omgång är främst värk i muskler, leder och nerver, samt svullnad pga av vätskeansamling.
Låter väl sådär kul men det är bara att bita ihop, tugga värktabletter, vräka i sig kortison och intala sig att detta är bra och ännu ett steg längre bort från döden :P
Åkte idag direkt till Kållered och de nu i min blogg välkända mostern och morbrodern.
Som grädde på moset är även lilla mamsen här samt gammelmoster...och sent i kväll/natt kommer gammelmosters dotter och en god vän till henne. Så här blir fullt hus i några dagar, kan nog vara bra och ge mig mindre tid att fokusera på sjukdom och dåligt mående!
Måste ju också tala om att jag avnjutit en underbar middag här...SURSTRÖMMING med mandelpotatis, rödlök, gräddfil, tunnbröd och västerbottenost, mmmmm SÅ GOTT!!!
torsdag 19 april 2012
Aphinity-studie och kalhyggen
Har idag roat mig (höhöhö) med att vara på Sahlgrenska för att göra ultraljud på hjärtat igen. Kan säga att aj faan vad ont det gjorde idag, hon som utförde undersökningen klämde och pressade den lilla apparaten väldigt hårt mot min stackars opererade tutte och bröstkorg!
Denna undersökning är dels en del i den vetenskapliga studien jag är med i, men också något man gör på patienter som liksom jag ska få/får antikroppsbehandling, då denna behandling kan ha vissa negativa effekter på hjärtat.
Allt såg i alla fall bra ut, och det hoppas jag förstås att det fortsätter göra då jag i nästa vecka går in i fas 2 av min behandling.
Egentligen kanske jag borde kalla det fas 3, då bortopererandet av tumörerna väl borde räknas som fas 1?!
Anyway, nästa vecka kommer jag att påbörja antikroppsbehandlingen som kommer att pågå var tredje vecka under ett år framåt.
Jag kommer även att nu få ett nytt cellgift som heter Taxotere, och precis som det tidigare giftet FEC kommer jag att få detta tre gånger med tre veckors mellanrum.
Och som om detta inte vore nog så kommer jag kanske eller kanske inte få ett så kallat prövningsläkemedel (som ett led i Aphinity-studien jag är med i). Varken jag eller min onkolog kommer att veta om jag får prövningsläkemedlet eller om jag får placebo då detta är en dubbelblind studie!
Är också stolt över att meddela att jag snart (på lördag) har varit rökfri i fem (5) veckor, det känns asskönt men jag är fortfarande grymt sugen på nikotin, inte just kanske cigaretter men en snus eller två hade varit gôtt!
Har idag "blottat" mig både på facebook och twitter, och jag vill förstås inte undanhålla även Er den nakna, kala sanningen! ;-)
Denna undersökning är dels en del i den vetenskapliga studien jag är med i, men också något man gör på patienter som liksom jag ska få/får antikroppsbehandling, då denna behandling kan ha vissa negativa effekter på hjärtat.
Allt såg i alla fall bra ut, och det hoppas jag förstås att det fortsätter göra då jag i nästa vecka går in i fas 2 av min behandling.
Egentligen kanske jag borde kalla det fas 3, då bortopererandet av tumörerna väl borde räknas som fas 1?!
Anyway, nästa vecka kommer jag att påbörja antikroppsbehandlingen som kommer att pågå var tredje vecka under ett år framåt.
Jag kommer även att nu få ett nytt cellgift som heter Taxotere, och precis som det tidigare giftet FEC kommer jag att få detta tre gånger med tre veckors mellanrum.
Och som om detta inte vore nog så kommer jag kanske eller kanske inte få ett så kallat prövningsläkemedel (som ett led i Aphinity-studien jag är med i). Varken jag eller min onkolog kommer att veta om jag får prövningsläkemedlet eller om jag får placebo då detta är en dubbelblind studie!
Är också stolt över att meddela att jag snart (på lördag) har varit rökfri i fem (5) veckor, det känns asskönt men jag är fortfarande grymt sugen på nikotin, inte just kanske cigaretter men en snus eller två hade varit gôtt!
Har idag "blottat" mig både på facebook och twitter, och jag vill förstås inte undanhålla även Er den nakna, kala sanningen! ;-)
lördag 14 april 2012
Morr
Sitter här och är fortfarande irriterad över blogginlägget som försvann, jag som kände mig så grymt nöjd med det...och nu får ingen läsa det, trist!
Är i alla fall hemma igen efter ännu en vecka hos moster och morbror, jag har blivit som deras hemmavarande 42-åriga dotter eller nåt ;)
Skämt åsido så har det varit skönt att ha haft folk omkring sig då psyket ju även denna gång inte riktigt varit så pålitligt.
Börjar mer och mer tro och förstå att ångesten och deppigheten troligtvis inte kommit pga. själva diagnosen cancer, utan att det nog snarare är en biverkning av mediciner (ev. kortisonet). Ska försöka kolla upp detta lite närmare, men av det lilla jag hittills läst om saken så är det tydligen så att vissa personer "inte tål" kortison och kan reagera såsom jag gjort! Tror inte direkt att det finns något alternativ till kortisonet som inte har de här biverkningarna så jag lär väl få leva med det här några veckor i månaden nu ett tag framöver...fy faan säger jag!!
Just i detta nu mår jag åtminstone rätt bra och är glad över att vara hemma hos mina älskade katter, och förstås över att kunna ha mina så gott som dagliga msn-samtal med mannen som får mitt hjärta att slå lite extra...:)) <3
Är i alla fall hemma igen efter ännu en vecka hos moster och morbror, jag har blivit som deras hemmavarande 42-åriga dotter eller nåt ;)
Skämt åsido så har det varit skönt att ha haft folk omkring sig då psyket ju även denna gång inte riktigt varit så pålitligt.
Börjar mer och mer tro och förstå att ångesten och deppigheten troligtvis inte kommit pga. själva diagnosen cancer, utan att det nog snarare är en biverkning av mediciner (ev. kortisonet). Ska försöka kolla upp detta lite närmare, men av det lilla jag hittills läst om saken så är det tydligen så att vissa personer "inte tål" kortison och kan reagera såsom jag gjort! Tror inte direkt att det finns något alternativ till kortisonet som inte har de här biverkningarna så jag lär väl få leva med det här några veckor i månaden nu ett tag framöver...fy faan säger jag!!
Just i detta nu mår jag åtminstone rätt bra och är glad över att vara hemma hos mina älskade katter, och förstås över att kunna ha mina så gott som dagliga msn-samtal med mannen som får mitt hjärta att slå lite extra...:)) <3
fredag 24 februari 2012
Då var det gjort
Kanske nån har suttit där ute i cyberrymden och undrat hur det har gått med min första cellgiftsbehandling!?
Jag kan säga att det har gått mycket bättre än vad jag förväntade mig!
Var på plats på Sahlgrenskas jubileumsklinik kl. 13.30 i onsdags i sällskap med en god vän. Blodtryck, temp samt 7 rör med blod tog innan det var dags att sätta igång själva behandlingen. Fick sitta i ett rum i en skön fåtölj i sällskap med min vän och ännu en yngre tjej som också var där för behandling (ev. med samma diagnos som mig?).
Min underbara kontaktsköterska förklarade hur allt skulle gå till och satt med mig under nästan hela tiden vilket kändes tryggt och skönt!
Under de tre första behandlingarna jag får är det en kombination av cytostatika kallad FEC som jag får inpumpat i blodet.
Själva behandlingen tog väl ungefär en och en halv timme och jag kände inte av så mycket under tiden, lite hjärtklappning av kortisonet som man får mot illamående bara.
Innan vi styrde kosan hemåt igen, norpade jag åt mig två stycken kräkpåsar för säkerhets skull...om utifall jag skulle bli illamående på vägen hem, vilket jag tack och lov slapp!
Väl hemma igen hade jag bara lite huvudvärk och min mage kändes lite uppblåst bara, om det sen berodde på spänningar eller behandlingen låter jag vara osagt.
Fick från sjukhuset medskickat tre olika mediciner mot illamående samt en medicin mot magkatarr då en av cellgifterna påverkar kroppens slemhinnor på ett negativt sätt.
Dag två (igår) startade hyfsat men fick efter en liten stund efter uppvaknandet akut illamående och fick rusa in på toa och kaskadkräkas, detta upprepades ännu en gång efter ungefär en timme men jämfört med en riktig kräksjuka så var det ingenting!
Återstoden av dagen var jag bara trött och sov och sov i stort sett. Gick sedan och la mig vid 20.30 och sov nästan i ett sträck fram till 7.30 i morse, skönt och troligen välbehövligt.
Idag har jag hittills inte direkt mått illa men känner mig matt och lite "off". Lyckades ta mig till affären en sväng för att handla lite nödvändigheter till mig och katterna, så nu klarar vi av helgen också.
.JPG)
.JPG)
Jag kan säga att det har gått mycket bättre än vad jag förväntade mig!
Var på plats på Sahlgrenskas jubileumsklinik kl. 13.30 i onsdags i sällskap med en god vän. Blodtryck, temp samt 7 rör med blod tog innan det var dags att sätta igång själva behandlingen. Fick sitta i ett rum i en skön fåtölj i sällskap med min vän och ännu en yngre tjej som också var där för behandling (ev. med samma diagnos som mig?).
Min underbara kontaktsköterska förklarade hur allt skulle gå till och satt med mig under nästan hela tiden vilket kändes tryggt och skönt!
Under de tre första behandlingarna jag får är det en kombination av cytostatika kallad FEC som jag får inpumpat i blodet.
Själva behandlingen tog väl ungefär en och en halv timme och jag kände inte av så mycket under tiden, lite hjärtklappning av kortisonet som man får mot illamående bara.
Innan vi styrde kosan hemåt igen, norpade jag åt mig två stycken kräkpåsar för säkerhets skull...om utifall jag skulle bli illamående på vägen hem, vilket jag tack och lov slapp!
Väl hemma igen hade jag bara lite huvudvärk och min mage kändes lite uppblåst bara, om det sen berodde på spänningar eller behandlingen låter jag vara osagt.
Fick från sjukhuset medskickat tre olika mediciner mot illamående samt en medicin mot magkatarr då en av cellgifterna påverkar kroppens slemhinnor på ett negativt sätt.
Dag två (igår) startade hyfsat men fick efter en liten stund efter uppvaknandet akut illamående och fick rusa in på toa och kaskadkräkas, detta upprepades ännu en gång efter ungefär en timme men jämfört med en riktig kräksjuka så var det ingenting!
Återstoden av dagen var jag bara trött och sov och sov i stort sett. Gick sedan och la mig vid 20.30 och sov nästan i ett sträck fram till 7.30 i morse, skönt och troligen välbehövligt.
Idag har jag hittills inte direkt mått illa men känner mig matt och lite "off". Lyckades ta mig till affären en sväng för att handla lite nödvändigheter till mig och katterna, så nu klarar vi av helgen också.
.JPG)
.JPG)
fredag 10 februari 2012
Early bird
Så då vaknade jag tidigt igen fast jag inte behöver, tur då att man är sjukskriven och kan ta sig en powernap närhelst man vill! :)
Mitt första besök hos onkologen igår gick över förväntan, första intrycket var mer än positivt! Väldigt trevlig kille, så trevlig att jag ska dit idag igen!
Nämnde igår att jag ska vara med i en forskningsstudie, och det ska jag förhoppningsvis, men inte i den jag från början trodde, utan i en helt annan!
Den studie som nu är aktuell i mitt fall är också den inriktad på personer med HER2 positiv bröstcancer, men i denna studie är det en ny typ av läkemedel (antikroppar) som ska testas. Halva testgruppen kommer att förutom den traditionella behandlingen även få tillsatt det nya läkemedlet, medan andra halvan får trad. beh. plus placebo.
Innan studien kan starta måste jag bli godkänd som "studieobjekt", detta görs bla. genom ett antal provtagningar på Sahlgrenska, men även en patologisk undersökning av min utopererade tumör för att säkerställa (ännu en gång) att det är HER2 positiv bc jag har.
Den patologiska undrsökningen utförs i Milano, Italien dit Sahlgrenska skickar min tumör.
Jag var orolig att allt detta skulle göra att min behandlingsstart blir fördröjd, men enligt onkologen har de fått försäkringar från Italien att resultatet av undersökningen inte kommer att dröja mer än en vecka!
Så min behandling bör ändå starta ungefär vid den tidpunkt som tidigare varit aktuell och som jag hoppats.
Mitt första besök hos onkologen igår gick över förväntan, första intrycket var mer än positivt! Väldigt trevlig kille, så trevlig att jag ska dit idag igen!
Nämnde igår att jag ska vara med i en forskningsstudie, och det ska jag förhoppningsvis, men inte i den jag från början trodde, utan i en helt annan!
Den studie som nu är aktuell i mitt fall är också den inriktad på personer med HER2 positiv bröstcancer, men i denna studie är det en ny typ av läkemedel (antikroppar) som ska testas. Halva testgruppen kommer att förutom den traditionella behandlingen även få tillsatt det nya läkemedlet, medan andra halvan får trad. beh. plus placebo.
Innan studien kan starta måste jag bli godkänd som "studieobjekt", detta görs bla. genom ett antal provtagningar på Sahlgrenska, men även en patologisk undersökning av min utopererade tumör för att säkerställa (ännu en gång) att det är HER2 positiv bc jag har.
Den patologiska undrsökningen utförs i Milano, Italien dit Sahlgrenska skickar min tumör.
Jag var orolig att allt detta skulle göra att min behandlingsstart blir fördröjd, men enligt onkologen har de fått försäkringar från Italien att resultatet av undersökningen inte kommer att dröja mer än en vecka!
Så min behandling bör ändå starta ungefär vid den tidpunkt som tidigare varit aktuell och som jag hoppats.
torsdag 9 februari 2012
Onkolog
Japp, det blev som jag trodde, på besöket hos läkaren igår fick jag en tid för att träffa han som kommer att vara "min" onkolog. Redan idag ska jag vara på Sahlgrenska för ett besök...nämare bestämt klockan 11.00!
Jag blev igår även erbjuden att delta i en forskningsstudie som syftar till att förbättra, förkorta och effektivisera behandlingen av personer med HER2 positiv bröstcancer.
Har bestämt att jag kommer att tacka ja till att bli en del av detta. 3000 kvinnor kommer att delta i studien, varav ca. 350 stycken från Sverige!
Lovar att skriva mer om vad studien går ut på mer exakt vid ett senare tillfälle (kanske redan i em/kväll!).
Nu dags att duscha och göra mig iordning!
Jag blev igår även erbjuden att delta i en forskningsstudie som syftar till att förbättra, förkorta och effektivisera behandlingen av personer med HER2 positiv bröstcancer.
Har bestämt att jag kommer att tacka ja till att bli en del av detta. 3000 kvinnor kommer att delta i studien, varav ca. 350 stycken från Sverige!
Lovar att skriva mer om vad studien går ut på mer exakt vid ett senare tillfälle (kanske redan i em/kväll!).
Nu dags att duscha och göra mig iordning!
måndag 6 februari 2012
Trött
Trött, tröttare, tröttast...det är så det ser ut i mitt liv just nu.
Somnar oftast inte före tolv på kvällen, och vaknar tidigt, mellan sex och sju på morgonen.
På fm somnar jag ibland på soffan och sover nån timme och sedan en eftermiddagslur nån gång mellan två och fyra. Jag har trots detta inga problem med att somna på kvällen, vilket är ovanligt när det gäller mig.
Svårt att veta om det beror på ren slöhet eller om det är kroppens sätt att tala om för mig att jag inte är helt frisk!?
Något jag är tacksam för mitt i bedrövelsen är i alla fall att psyket än så länge håller sig på en ok nivå!
Om det fortsätter på samma sätt blir jag glad, dåligt fysiskt mående brukar annars ha en förmåga att få mig under isen rent psykiskt.
Jag tar antidepressiv medicin sedan många år tillbaka och hoppas att dessa mediciner kommer att kunna hjälpa mig undvika de värsta dipparna. De som kanske uppstår under mina kommande behandlingar.
Känner mig otroligt stark och positiv trots allt, vet att jag kommer att fixa det här även om det blir jobbigt! :)
Somnar oftast inte före tolv på kvällen, och vaknar tidigt, mellan sex och sju på morgonen.
På fm somnar jag ibland på soffan och sover nån timme och sedan en eftermiddagslur nån gång mellan två och fyra. Jag har trots detta inga problem med att somna på kvällen, vilket är ovanligt när det gäller mig.
Svårt att veta om det beror på ren slöhet eller om det är kroppens sätt att tala om för mig att jag inte är helt frisk!?
Något jag är tacksam för mitt i bedrövelsen är i alla fall att psyket än så länge håller sig på en ok nivå!
Om det fortsätter på samma sätt blir jag glad, dåligt fysiskt mående brukar annars ha en förmåga att få mig under isen rent psykiskt.
Jag tar antidepressiv medicin sedan många år tillbaka och hoppas att dessa mediciner kommer att kunna hjälpa mig undvika de värsta dipparna. De som kanske uppstår under mina kommande behandlingar.
Känner mig otroligt stark och positiv trots allt, vet att jag kommer att fixa det här även om det blir jobbigt! :)
fredag 3 februari 2012
Sårcheck
Jaha, då har jag varit en sväng på Sahlgrenska igen då. Var och träffade sköterskan på bröstteamet för att hon skulle kolla hur sårläkningen går. Hon tyckte det läker fint men att jag var lite svullen, dock inget att oroa sig för såvida det inte blir värre, men då ska jag bara höra av mig!
Jag fick ju tid för återbesök hos läkaren den 16 februari, men idag ringde de och sa att jag får komma nu på onsdag den 8:e istället.
Enligt sköterskan jag träffade idag kommer jag vid läkarbesöket få tid till onkologen, så om allt går enligt planen bör jag (kanske) kunna komma igång med cytostatikabehandlingen innan månaden är slut. Känns både skönt och grymt skrämmande då jag ju inte ännu vet hur just jag reagerar på cyton när det gäller biverkningar och sådant....
Lär ju bli varse vad tiden lider, och även om jag läst hur andra haft det så vet man ju aldrig hur det blir för just mig!
Som så mycket annat på den här resan så är det väldigt individuellt vilka biverkningar man får eller inte får av cellgifterna och den övriga behandlingen.
Men så länge det är något så när uthärdligt så avbokar jag inte den här trippen, har tyvärr varken råd eller möjlighet med avbeställningsskydd eller reseförsäkring för den här resan! :)
Jag fick ju tid för återbesök hos läkaren den 16 februari, men idag ringde de och sa att jag får komma nu på onsdag den 8:e istället.
Enligt sköterskan jag träffade idag kommer jag vid läkarbesöket få tid till onkologen, så om allt går enligt planen bör jag (kanske) kunna komma igång med cytostatikabehandlingen innan månaden är slut. Känns både skönt och grymt skrämmande då jag ju inte ännu vet hur just jag reagerar på cyton när det gäller biverkningar och sådant....
Lär ju bli varse vad tiden lider, och även om jag läst hur andra haft det så vet man ju aldrig hur det blir för just mig!
Som så mycket annat på den här resan så är det väldigt individuellt vilka biverkningar man får eller inte får av cellgifterna och den övriga behandlingen.
Men så länge det är något så när uthärdligt så avbokar jag inte den här trippen, har tyvärr varken råd eller möjlighet med avbeställningsskydd eller reseförsäkring för den här resan! :)
lördag 28 januari 2012
Hembesök
Idag har varit en ganska lugn dag, har inte mått helt hundra men det var väl i och för sig väntat.
Tror att jag skrivit det förut, min mage gillar inte att bli matad med full dos av värktabletter flera dagar i rad (trots att det bara är vanliga panodil).
Det började redan inatt med att jag kände mig uppkörd och lite illamående och fortsatte sedan på förmiddagen med racerbajs...not nice men helt överkomligt!
Efter det nu så gott som obligatoriska melodikrysset på radion så tog jag en halvkroppsdusch av underredet, skönt...men jag ser fram emot en riktig dusch som innefattar även hårtvätt, men det får vänta några dagar.
Strax före ett kom lilla mamsen på besök i sällskap av min moster, de fixade god kycklingsallad och hade även köpt med sig göttigt kaffebröd.
När de åkt härifrån så försökte jag lägga mig och vila i soffan men det gick sådär, är fan inte lätt att hitta en skön position som gör att man kan slappna av i kroppen utan att det spänner och gör ont! Satt istället framför tvn och datorn en stund tills kroppen till slut tvingade mig att göra ett nytt försök att vila, denna gången gick det bättre och jag sov gott i nästan två timmar med en gosig katt mellan benen.
Snart blir det sängen igen och hoppas på en god natt utan magbesvär!
Och förresten, som det ser ut nu så kan jag nog gå till distriktssköterskan på måndag och ta bort dränet, det var endast 25 ml vid mätningen imorse...YAY!!
Tror att jag skrivit det förut, min mage gillar inte att bli matad med full dos av värktabletter flera dagar i rad (trots att det bara är vanliga panodil).
Det började redan inatt med att jag kände mig uppkörd och lite illamående och fortsatte sedan på förmiddagen med racerbajs...not nice men helt överkomligt!
Efter det nu så gott som obligatoriska melodikrysset på radion så tog jag en halvkroppsdusch av underredet, skönt...men jag ser fram emot en riktig dusch som innefattar även hårtvätt, men det får vänta några dagar.
Strax före ett kom lilla mamsen på besök i sällskap av min moster, de fixade god kycklingsallad och hade även köpt med sig göttigt kaffebröd.
När de åkt härifrån så försökte jag lägga mig och vila i soffan men det gick sådär, är fan inte lätt att hitta en skön position som gör att man kan slappna av i kroppen utan att det spänner och gör ont! Satt istället framför tvn och datorn en stund tills kroppen till slut tvingade mig att göra ett nytt försök att vila, denna gången gick det bättre och jag sov gott i nästan två timmar med en gosig katt mellan benen.
Snart blir det sängen igen och hoppas på en god natt utan magbesvär!
Och förresten, som det ser ut nu så kan jag nog gå till distriktssköterskan på måndag och ta bort dränet, det var endast 25 ml vid mätningen imorse...YAY!!
fredag 27 januari 2012
Postop
Då är operation nummer två avklarad!
Skulle vara på Sahlgrenska kl. 7.00 i onsdags, och det var jag, eller rättare sagt var jag på plats på avd. 33 strax före 6.30.
Fick börja med att sitta och vänta i dagrummet i en halvtimme innan jag fick komma in på rummet där jag skulle ligga.
Denna tid fördrev jag med att sticka på min nyligen påbörjade mössa, mest för att ha något att göra och definitivt inte för att jag är en person som älskar handarbete...snarare tvärtom!
Till slut fick jag då komma in på rummet och ta på mig de så tjusiga kläderna som man ska ha under operationen...och nu började väntan!
Det gick en timme, det gick två, inte mycket hände mer än att jag fick inkopplat dropp och en spruta med blodförtunnande.
Efter knappa tre timmar kom huvudvärken, och då pratar vi huvudvärken från helvetet!! Jag försökte bita ihop och tänka på annat men det blev bara värre och värre, till slut låg jag bara och grät och kved av att det gjorde så jävla ont.
Kvart över ett kände jag att jag inte stod ut längre och larmade på sköterskan som kom in och fick höra mig hulka fram att jag hade så ont i huvudet att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Den underbara sköterskan går genast och ringer läkaren för att fråga om hon kunde få ge mig något mot värken...och yes, det fick hon!! Två Panodil och ett glukosdropp blev svaret på mina böner och ta mig tusan det hjälpte ordentligt...där fick man för att man är sockerberoende, kombinerat med att jag varken ätit eller druckit sen kl. 22 kvällen innan förstås.
För att göra en lång historia lite kortare så blev jag till slut nerkörd till operation vid fyratiden och vaknade sedan upp på uppvakningsavdelningen vid 18.30 och fick där mitt livs godaste isglass med hallonsmak!
Vid 21.30 var jag äntligen tillbaka på avdelningen och drack nog en liter saft nästan i ett svep då munnen och halsen kändes som Kalahariöknen.
Då jag uppenbarligen syresatte mig lite dåligt fick jag ligga med syrgas hela natten men det var helt ok och jag sov jättegott och var endast uppe ett par gånger för att kissa.
Efter lunch igår fick jag äntligen åka hem, den här gången tyvärr med dränageslang och tillbehör men det har hittills funkat bra även om den mest är i vägen.
Ska nu hålla koll på flödet av blod och lymfvätska i dränet och tömmer och mäter själv mängden varje morgon. När det till slut är under 40 ml under ett dygn får jag bege mig till distriktssköterskan för att ta bort dränet...håller tummarna för att det blir snart!
I övrigt är det nu (som vanligt) väntan på kallelse till nästa återbesök, sjukgymnastik och vila som gäller.
Är i nuläget sjukskriven till och med den 17 februari men gissar att det kan bli längre om behandlingarna kommer igång någon gång.
Petar in lite random bilder nedan och vill varna för att de som vanligt kan vara känsliga för stötande personer! :)
Vet inte varför bilderna vänt på sig...ska se om jag kommer på hur man fixar det, så länge får ni väl vrida lite på huvudet för att se ordentligt!
Skulle vara på Sahlgrenska kl. 7.00 i onsdags, och det var jag, eller rättare sagt var jag på plats på avd. 33 strax före 6.30.
Fick börja med att sitta och vänta i dagrummet i en halvtimme innan jag fick komma in på rummet där jag skulle ligga.
Denna tid fördrev jag med att sticka på min nyligen påbörjade mössa, mest för att ha något att göra och definitivt inte för att jag är en person som älskar handarbete...snarare tvärtom!
Till slut fick jag då komma in på rummet och ta på mig de så tjusiga kläderna som man ska ha under operationen...och nu började väntan!
Det gick en timme, det gick två, inte mycket hände mer än att jag fick inkopplat dropp och en spruta med blodförtunnande.
Efter knappa tre timmar kom huvudvärken, och då pratar vi huvudvärken från helvetet!! Jag försökte bita ihop och tänka på annat men det blev bara värre och värre, till slut låg jag bara och grät och kved av att det gjorde så jävla ont.
Kvart över ett kände jag att jag inte stod ut längre och larmade på sköterskan som kom in och fick höra mig hulka fram att jag hade så ont i huvudet att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Den underbara sköterskan går genast och ringer läkaren för att fråga om hon kunde få ge mig något mot värken...och yes, det fick hon!! Två Panodil och ett glukosdropp blev svaret på mina böner och ta mig tusan det hjälpte ordentligt...där fick man för att man är sockerberoende, kombinerat med att jag varken ätit eller druckit sen kl. 22 kvällen innan förstås.
För att göra en lång historia lite kortare så blev jag till slut nerkörd till operation vid fyratiden och vaknade sedan upp på uppvakningsavdelningen vid 18.30 och fick där mitt livs godaste isglass med hallonsmak!
Vid 21.30 var jag äntligen tillbaka på avdelningen och drack nog en liter saft nästan i ett svep då munnen och halsen kändes som Kalahariöknen.
Då jag uppenbarligen syresatte mig lite dåligt fick jag ligga med syrgas hela natten men det var helt ok och jag sov jättegott och var endast uppe ett par gånger för att kissa.
Efter lunch igår fick jag äntligen åka hem, den här gången tyvärr med dränageslang och tillbehör men det har hittills funkat bra även om den mest är i vägen.
Ska nu hålla koll på flödet av blod och lymfvätska i dränet och tömmer och mäter själv mängden varje morgon. När det till slut är under 40 ml under ett dygn får jag bege mig till distriktssköterskan för att ta bort dränet...håller tummarna för att det blir snart!
I övrigt är det nu (som vanligt) väntan på kallelse till nästa återbesök, sjukgymnastik och vila som gäller.
Är i nuläget sjukskriven till och med den 17 februari men gissar att det kan bli längre om behandlingarna kommer igång någon gång.
Petar in lite random bilder nedan och vill varna för att de som vanligt kan vara känsliga för stötande personer! :)
 |
| Början på mössan. |
 |
| På sjukhuset hann jag sticka lite mer. |
 |
| Färdig mössa och piffig dränageaccessoar på magen. |
 |
| Hoppsan, dränaget läckte lite på köksgolvet. |
Vet inte varför bilderna vänt på sig...ska se om jag kommer på hur man fixar det, så länge får ni väl vrida lite på huvudet för att se ordentligt!
lördag 7 januari 2012
Here goes
Har ju lovat att berätta lite om vad som sas hos läkaren i onsdags, och då får jag ju hålla vad jag lovat!
Jag har ju tidigare nämnt att jag hoppades att nu få reda på vad för typ av behandling jag kommer att få fortsättningsvis...och jo det fick jag också till viss del.
Men det närmsta som nu kommer att hända på den här resan är att jag ska göra ytterligare en operation den 31/1!
Och varför en operation till kan man ju undra?
Under analyserna (som ännu ej är helt klara) av det som opererades ut förra op., hittade man spridning av cancerceller i körtlar i bröstvävnad man avlägsnat tillsammans med de två tumörerna.
Som ni kan läsa här så hittade man under min tårtbitsop. ingen spridning till lymfkörtlarna, men då man nu hittat spridning i andra körtlar nära armhålan kommer man nu att plocka bort ett antal lymfkörtlar för att som jag förstår det, förhindra ytterligare spridning!
Man kommer alltså inte operera i själva bröstet denna gång utan allt detta görs genom ett snitt i armhålan. Kanske i samma snitt som sist?
Japp det var då första steget!
Nästa steg är att jag också fått reda på att jag kommer att få så kallad antikroppsbehandling via dropp under ett års tid (självklart inte VARJE dag). I kombination med detta kommer jag också att få cellgifter i perioder, inte direkt något jag hade hoppats på men det är bara att gilla läget!
Det kan säkert bli mer än detta, men i detta nu är det vad jag vet.
Eftersom alla analyser efter första operationen ännu ej är helt klara (vet att jag upprepar mig här;)) så kan kanske vissa saker av ovanstående (förutom operationen 31/1) ändras...men i dagsläget är det så här det ser ut!
Visst är livet underbart och oberäkneligt ibland! :)
Jag har ju tidigare nämnt att jag hoppades att nu få reda på vad för typ av behandling jag kommer att få fortsättningsvis...och jo det fick jag också till viss del.
Men det närmsta som nu kommer att hända på den här resan är att jag ska göra ytterligare en operation den 31/1!
Och varför en operation till kan man ju undra?
Under analyserna (som ännu ej är helt klara) av det som opererades ut förra op., hittade man spridning av cancerceller i körtlar i bröstvävnad man avlägsnat tillsammans med de två tumörerna.
Som ni kan läsa här så hittade man under min tårtbitsop. ingen spridning till lymfkörtlarna, men då man nu hittat spridning i andra körtlar nära armhålan kommer man nu att plocka bort ett antal lymfkörtlar för att som jag förstår det, förhindra ytterligare spridning!
Man kommer alltså inte operera i själva bröstet denna gång utan allt detta görs genom ett snitt i armhålan. Kanske i samma snitt som sist?
Japp det var då första steget!
Nästa steg är att jag också fått reda på att jag kommer att få så kallad antikroppsbehandling via dropp under ett års tid (självklart inte VARJE dag). I kombination med detta kommer jag också att få cellgifter i perioder, inte direkt något jag hade hoppats på men det är bara att gilla läget!
Det kan säkert bli mer än detta, men i detta nu är det vad jag vet.
Eftersom alla analyser efter första operationen ännu ej är helt klara (vet att jag upprepar mig här;)) så kan kanske vissa saker av ovanstående (förutom operationen 31/1) ändras...men i dagsläget är det så här det ser ut!
Visst är livet underbart och oberäkneligt ibland! :)
torsdag 15 december 2011
Ännu en dag
Jaha då var det torsdag!
Fasligt vad dagarna går fort när man har...ehrm tråkigt...
På dagens agenda står det så skojiga saker som att åka och lämna papper till socialen och till försäkringskassan, nödvändiga och viktiga grejer om man är sugen på att ha lite pengar att röra sig med till jul. Har väl en tanke om att köpa lite julklappar vilket är roligt även om jag själv inte är någon julmänniska, men att visa nära och kära sin uppskattning med lite gåvor är aldrig fel!
Jag fick igår min kallelse till återbesök hos läkaren som opererade mig, den 4 januari kl. 13.40 är tiden. Kommer då att få reda på hur "farliga" de små illbattingarna i bröstet var och hur vi/jag ska gå vidare vad gäller ev. strålning, medicinering eller annat!
Är fortfarande väldigt stel i bröstet och har lite ont från och till men har skurit ner på värktabletterna då jag misstänker att min mage inte riktigt uppskattar de (läs; får mig att må illa och vid 2 tillfällen vomera).
Gör mitt träningsprogram två ggr om dagen och det är inte det mest behagliga jag varit med om...för någon som inte opererat bröstet så är övningarna skrattretande, men själv skrattar jag inte direkt om man säger så.
Fasligt vad dagarna går fort när man har...ehrm tråkigt...
På dagens agenda står det så skojiga saker som att åka och lämna papper till socialen och till försäkringskassan, nödvändiga och viktiga grejer om man är sugen på att ha lite pengar att röra sig med till jul. Har väl en tanke om att köpa lite julklappar vilket är roligt även om jag själv inte är någon julmänniska, men att visa nära och kära sin uppskattning med lite gåvor är aldrig fel!
Jag fick igår min kallelse till återbesök hos läkaren som opererade mig, den 4 januari kl. 13.40 är tiden. Kommer då att få reda på hur "farliga" de små illbattingarna i bröstet var och hur vi/jag ska gå vidare vad gäller ev. strålning, medicinering eller annat!
Är fortfarande väldigt stel i bröstet och har lite ont från och till men har skurit ner på värktabletterna då jag misstänker att min mage inte riktigt uppskattar de (läs; får mig att må illa och vid 2 tillfällen vomera).
Gör mitt träningsprogram två ggr om dagen och det är inte det mest behagliga jag varit med om...för någon som inte opererat bröstet så är övningarna skrattretande, men själv skrattar jag inte direkt om man säger så.
Träningsprogram
Dagens bröstbild
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)