Nya grepp

Som jag skrivit om tidigare så är strålningen över. Jag har för tillfället två stycken sår pga strålningen, ett på bröstvårtan/vårtgården (aj!) och ett i armhålan (ännu mera aj!).
Det är ett jäkla meck att lägga om dessa, speciellt det i armhålan, då man av uppenbara skäl (läs ömtålig hud pga strålning) inte kan tejpa fast förbanden. 
Så varje dag när jag tvättat mig och ska klä på mig står jag och svär, frustar och förbannar de jäkla förbanden som inte vill hålla sig på plats! Allt detta gör också att morgonbestyren tar betydligt längre tid än vanligt, men det vara ju inte för evigt som tur är.

Jag ska nu gå in i nästa skede av min behandling; närmare bestämt den femåriga antihormonbehandlingen!
Tanken var att jag redan förra veckan, direkt efter strålningen skulle börja ta en tablett som heter Tamoxifen. Dock hade jag inte hämtat ut denna på apoteket och det skulle visa sig vara ett bra beslut...
Onkologmottagningen ringde mig och meddelade att jag istället för Tamoxifen kommer att få Zoladex som är en annan typ av antihormon och som ges i sprutform på sjukhuset var fjärde vecka.
Varför nu detta kanske ni undrar? Jo det är så att Tamoxifenet innebär en viss ökat risk för blodpropp, och då jag tidigare haft en djup propp i benet (ca. 20 år sedan) är risken/chansen att jag drabbas igen ännu större. 
Så japp, det blir sprutor för mig i istället.

Första sprutan kommer att ges på torsdag den 23/8 och det är definitivt inget jag ser fram emot. Är ju inte spruträdd ett dugg men de eventuella biverkningarna skrämmer mig lite :S