I torsdags var det dags och nu är ännu ett mål på den här resan avklarat.
Det känns jätteskönt att slippa åka in till Göteborg vareviga dag men i övrigt så känner jag mig inte alls så sprudlande glad och lättad som jag trodde jag skulle göra...
Förutom strålning hade jag min ordinarie antikroppsbehandling i torsdags, och pga av en liten miss från sjukhusets sida (?) var jag tvungen att vara på plats senast kl. 7.00!
Eftersom jag fick behandling så tidigt hade jag plötsligt fem timmar att slå ihjäl innan det var dags för strålningen kl. 14. Tursamt nog var vädret strålande så min tanke om att tillbringa tiden i Slottsskogen passade alldeles utmärkt.
Dock var stora delar avspärrade pga Way Out West, men med lite finurlighet och mycket promenerande så lyckades jag ta mig runt och kolla på i stort sett alla djur :)
(Kan meddela att jag hade sjuk träningsvärk i fredags efter allt promenerande)
Härligt att strålningen är överstökad. Dagen jag åkte hem efter sista strålningen var jag verkligen överlycklig.. Önskar känslan hållit sig kvar lite längre.
SvaraRaderaVilka söta krabater du har fotat! GRATTIS, måste kännas skönt att ha strålningen klar! Men kanske behöver du vänta in själen nu och det är därför du inte känner dig lika lättad och glad som du trodde? Ännu?
SvaraRaderaJag menar, antar att man måste stålsätta sig och kämpa på för att genomlida de olika behandlingsformerna, orka ta sig igenom den ena behandlingen efter den andra, det blir liksom huvudsaken medan de pågår?
Och sen..... kanske själen sitter där och ropar..... lyssna på mig!!!!! Kan tänka mig att en del känslor kanske kommer upp först när man är ute på andra sidan, så att säga.
Många varma kramar,
Aina