Reflektioner

Det blir allt längre mellan mina inlägg, det beror väl i första hand inte på att jag inte har något att skriva om. Skälet är väl snarare att tiden och orken inte riktigt räcker till tyvärr.

Jobbar heltid med lönebidrag nu sedan snart tre månader tillbaka, och det funkar för det mesta bra.

Värken, stelheten och knakandet i lederna som är biverkningar av antiöstrogenet är uthärdliga men inte roliga. Det tillsammans med den usla konditionen gör att min kropp känns som den tillhör någon som är betydligt äldre än jag.

Och när jag nu är inne på detta med att känna sig gammal så tar jag sedan en vecka tillbaka även blodtrycksmedicin, då mitt tryck legat allt för högt under lång tid. Tror jag ska börja kräva av alla under 20 att kalla mig för ni och tant. 
Eller varför inte gå "all-in" och skaffa pimpad rollator, hatt och kräva pensionärsrabatt på bussen?!

Något mer positivt i mitt liv det senaste är att jag kommit igång och skrivit lite dikter igen. Aspirerar inte på något sätt att bli någon ny Lenngren eller Tranströmer, men kul att jag emellanåt får lite inspiration som omvandlas till ord med en viss poetisk touch.

Kanske publicerar lite fler av dessa alster här framöver...

Nummer 18

Dags för den sista intravenösa behandlingen med Herceptin/studieläkemedel strax...känns lite konstigt faktiskt. 
Hädanefter blir det alltså "bara" Zoladexsprutan (antiöstrogen) en gång i månaden.

Försummad blogg

Japp så känns det, att jag försummar den lelle bloggen mer än vad jag borde!
Författar ibland underbara, fyndiga och långa inlägg i huvudet...problemet är ju att de inte vandrar hela vägen ner, ut i fingrarna och uppenbarar sig på dataskärmen.

Men om jag skulle ta och försöka uppdatera er om vad som hänt den senaste månaden då?!

Var på onkologbesök i början av månaden, träffade denna gång den kvinnliga onkolog jag även träffade på strålningen i somras. Hon tittade på och klämde på tuttisarna, lyssnade på hjärta och lungor, samt frågade hur allt är.
Jag tog då upp mina bekymmer med vikten och min kropps fysiska förändring, har gått upp 15 kg sen den här resan startade och det känns verkligen som min kropp motarbetar mig!
Vissa förändringar kommer troligtvis att vara bestående (åtminstone 4 år till eller nåt), såsom stelheten och viss svullnad som jag har antihormonerna att tacka (:P) för.

Anyway, onkologen och jag kom överens om att hon skulle skriva en remiss till dietist. Egentligen vet jag ju hur/vad jag bör äta och göra, men att få lite extra hjälp/stöttning/en spark i röven kan ju inte skada!

Jag har börjat komma igång så smått med att träna och varit på gymmet några gånger. Har även haft hyfsad pli på mig själv med att styrketräna lite här hemma med sit-ups, hantelövningar och gummiband.
När det gäller födointaget så försöker jag begränsa mig och tänka mer på vad jag stoppar i mig. Det är inte på långa vägar perfekt men hoppas som sagt att jag kan få en extra push av dietisten när jag nu får komma dit.

Något annat spännande (eller inte) som skett i mitt cancerliv är att jag varit på min första återbesöksmammografi. Kan väl säga att jag var grymt nervös, inte för att jag var rädd att de skulle hitta nya tumörer men för att det skulle göra ont! 
Har fortfarande i färskt minne min uppföljande mammografi jag gjorde i oktober 2011, då fick vi avbryta mitt i för att jag höll på att svimma och kräkas av smärta :(
Men...den här gången gick det bra! Visst gjorde det ont, speciellt i det opererade bröstet, men det var ändå helt uthärdligt.
Nu ska jag göra ytterligare en mammografi i april på grund av den medicinska studien jag är med i (Aphinity-studien) men det känns inte alls lika jobbigt nu när det gick så bra den här gången.

Och jo jag har fått svar på mammografin också...INGA TUMÖRER i brösten just nu i alla fall! :)

Ska visst börja arbetsträna from. 1 februari, ska försöka skriva mer om det lite senare.

Antihormoner och bränna

Fick min första antihormonspruta (Zoladex) i torsdags, har ännu inte känt av några biverkningar, men de lär väl säkert dyka upp :S
Sprutan fick jag i magen och den sköt in ett litet implantat som utsöndrar antihormoner under 28 dagar tills det sen löser upp sig själv. Efter en månad får man en ny spruta, osv. under fem år.
Kan inte påstå att det gjorde ont när jag fick sprutan men nu har jag ett hyfsat stort blåmärke vid naveln, men det ska väl vara så antar jag.

Det ser lite värre ut i verkligheten, men inte lätt att ta bra kort på sin egen navel ;)

Min strålade tutte läker bra, inte några vätskande sår längre utan "bara" flagande hud på bröstvårtan och i armhålan.

Nya grepp

Som jag skrivit om tidigare så är strålningen över. Jag har för tillfället två stycken sår pga strålningen, ett på bröstvårtan/vårtgården (aj!) och ett i armhålan (ännu mera aj!).
Det är ett jäkla meck att lägga om dessa, speciellt det i armhålan, då man av uppenbara skäl (läs ömtålig hud pga strålning) inte kan tejpa fast förbanden. 
Så varje dag när jag tvättat mig och ska klä på mig står jag och svär, frustar och förbannar de jäkla förbanden som inte vill hålla sig på plats! Allt detta gör också att morgonbestyren tar betydligt längre tid än vanligt, men det vara ju inte för evigt som tur är.

Jag ska nu gå in i nästa skede av min behandling; närmare bestämt den femåriga antihormonbehandlingen!
Tanken var att jag redan förra veckan, direkt efter strålningen skulle börja ta en tablett som heter Tamoxifen. Dock hade jag inte hämtat ut denna på apoteket och det skulle visa sig vara ett bra beslut...
Onkologmottagningen ringde mig och meddelade att jag istället för Tamoxifen kommer att få Zoladex som är en annan typ av antihormon och som ges i sprutform på sjukhuset var fjärde vecka.
Varför nu detta kanske ni undrar? Jo det är så att Tamoxifenet innebär en viss ökat risk för blodpropp, och då jag tidigare haft en djup propp i benet (ca. 20 år sedan) är risken/chansen att jag drabbas igen ännu större. 
Så japp, det blir sprutor för mig i istället.

Första sprutan kommer att ges på torsdag den 23/8 och det är definitivt inget jag ser fram emot. Är ju inte spruträdd ett dugg men de eventuella biverkningarna skrämmer mig lite :S