Titeln till trots är jag inte nedbruten, åtminstone inte psykiskt.
Men kroppen är det värre med, jag är helt fascinerad över att en hyfsat fungerande kropp kan brytas ner på bara ett par dagar!
Varenda muskel, nerv och led gör ont och är stel. Jag är tung i kroppen, har problem med att röra mig och små spännande krasande ljud hörs när jag gör något annat än att sitta still.
Varenda slemhinna i kroppen (inkl. underlivet) har torkat ihop och svider, mitt högra öga är lite lagom svullet och gör ont. Så deltagande i någon typ att skönhets och eller idrottstävling är inte direkt aktuellt de närmsta dagarna ;)
Men som jag började med att skriva så har mitt psyke i alla fall inte svikit mig denna cellgiftsomgång, det kan ju komma men jag hoppas och tror på det bästa!
- Posted using BlogPress from my iPhone
måndag 30 april 2012
fredag 27 april 2012
Kärringarally
Igår hade jag en alldeles strålande dag, mostern, mosterkusinen, hennes goda vän och jag begav oss ut på det i västsverige ökända kärringarallyt! I vårt fall besökte vi diverse butiker, outlets med i huvudsak tyger och diverse textil, är man i hjärtat av den svenska tekoindustrins vagga så är man.
Själv vurmar jag väl inte direkt för sömnad, pyssel och heminredning men hade ändå mycket trevliga timmar med dessa härliga damer!
Och jo, självklart så fick jag handlat lite också, både textilier och skor, som jag trots alla mina år inom skoförsäljning faktiskt för tillfället lider lite brist på ;)))
Mycket nöjd med både inköp, antalet slösade penningar och sällskap!
Idag, två dagar efter min behandling mår jag fortfarande riktigt bra, har fått lite molande värk i kroppen, men inte mer än att jag står ut och klarar mig med hjälp av vanliga panodil. Har även märkt att jag börjat svullna upp lite kring lederna, främst nere vid anklarna.
Tar ju ännu så länge ganska så höga doser av kortison vilket ger ett lite behagligt "rus/speed" med lite mer energi än vad jag egentligen har!
Själv vurmar jag väl inte direkt för sömnad, pyssel och heminredning men hade ändå mycket trevliga timmar med dessa härliga damer!
Och jo, självklart så fick jag handlat lite också, både textilier och skor, som jag trots alla mina år inom skoförsäljning faktiskt för tillfället lider lite brist på ;)))
Mycket nöjd med både inköp, antalet slösade penningar och sällskap!
Idag, två dagar efter min behandling mår jag fortfarande riktigt bra, har fått lite molande värk i kroppen, men inte mer än att jag står ut och klarar mig med hjälp av vanliga panodil. Har även märkt att jag börjat svullna upp lite kring lederna, främst nere vid anklarna.
Tar ju ännu så länge ganska så höga doser av kortison vilket ger ett lite behagligt "rus/speed" med lite mer energi än vad jag egentligen har!
onsdag 25 april 2012
Fääärdig!
Dagens maratonbehandling gjord, jag mår bra än så länge men vet att jag med största sannolikhet kommer att börja känna av lite biverkningar om ett dygn eller två.
Det jag kan vänta mig efter denna omgång är främst värk i muskler, leder och nerver, samt svullnad pga av vätskeansamling.
Låter väl sådär kul men det är bara att bita ihop, tugga värktabletter, vräka i sig kortison och intala sig att detta är bra och ännu ett steg längre bort från döden :P
Åkte idag direkt till Kållered och de nu i min blogg välkända mostern och morbrodern.
Som grädde på moset är även lilla mamsen här samt gammelmoster...och sent i kväll/natt kommer gammelmosters dotter och en god vän till henne. Så här blir fullt hus i några dagar, kan nog vara bra och ge mig mindre tid att fokusera på sjukdom och dåligt mående!
Måste ju också tala om att jag avnjutit en underbar middag här...SURSTRÖMMING med mandelpotatis, rödlök, gräddfil, tunnbröd och västerbottenost, mmmmm SÅ GOTT!!!
Det jag kan vänta mig efter denna omgång är främst värk i muskler, leder och nerver, samt svullnad pga av vätskeansamling.
Låter väl sådär kul men det är bara att bita ihop, tugga värktabletter, vräka i sig kortison och intala sig att detta är bra och ännu ett steg längre bort från döden :P
Åkte idag direkt till Kållered och de nu i min blogg välkända mostern och morbrodern.
Som grädde på moset är även lilla mamsen här samt gammelmoster...och sent i kväll/natt kommer gammelmosters dotter och en god vän till henne. Så här blir fullt hus i några dagar, kan nog vara bra och ge mig mindre tid att fokusera på sjukdom och dåligt mående!
Måste ju också tala om att jag avnjutit en underbar middag här...SURSTRÖMMING med mandelpotatis, rödlök, gräddfil, tunnbröd och västerbottenost, mmmmm SÅ GOTT!!!
Lappat
Sådana här lappar sitter på insidan av dörrarna till toaletterna på avdelningen där jag får mina behandlingar =)
- Posted using BlogPress from my iPhone
- Posted using BlogPress from my iPhone
Cykel 2
Ja då var det så dags att gå in i nästa skede av min behandling. Står nu och väntar på tåget som ska ta mig in till Göteborg och Sahlgrenska. En liten kort resa på ca 30 min med spårvagnstur inräknad, så det är ju ingen lång sträcka för att förflytta mig från punkt A till punkt B.
Vädret visar sig från sin allra bästa sida...ösregn och åska, precis som det ska vara i härliga Götlaborg =)
Känner mig både förväntansfull och skrämd över vad som väntar idag. Har ju tidigare berättat att jag idag kommer att få ett nytt cellgift samt antikroppar och ev studieläkemedel.
Jag hoppas och tror att allt ska gå smidigt och på nästa sätt!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Vädret visar sig från sin allra bästa sida...ösregn och åska, precis som det ska vara i härliga Götlaborg =)
Känner mig både förväntansfull och skrämd över vad som väntar idag. Har ju tidigare berättat att jag idag kommer att få ett nytt cellgift samt antikroppar och ev studieläkemedel.
Jag hoppas och tror att allt ska gå smidigt och på nästa sätt!
- Posted using BlogPress from my iPhone
söndag 22 april 2012
95 barn
Den här bloggposten vaccinerar 95 barn
Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i
Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals
barn mot stelkramp, polio och mässling.
Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss
så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag
nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek
Hjärtat. Det är också bra.
© UNICEF/Asselin
Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje
bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj
så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta
bloggmaterial på http://unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj
lördag 21 april 2012
Allt kommer att bli bra!
Allt kommer att bli bra...så heter en blogg som jag följt en tid, skriven av en tjej som också är med i ett av de cancerforum på nätet där jag är med.
För Mia som hon heter blev inte allt bra, hon somnade stilla in i sin säng på Akademiska sjukhuset strax efter klockan nio i morse. Hennes man fick en hälsning av Mia som han skulle vidarebefordra till hennes bloggläsare och vänner efter hennes död;
Jag vet inte vad det var som gjorde att jag fastnade för Mias blogg, men jag antar att det var hennes ärliga och öppna sätt att skriva, både om det svåra och om de glädjeämnen som trots allt finns fast man drabbats av en potentiellt dödlig sjukdom.
Vill avsluta det här inlägget med att Mia ännu en gång får komma till tals, denna gång genom en dikt hon skrivit och publicerat på sin blogg.
Dikten som heter Barfota gång hittar ni HÄR
Sov i ro Mia!
För Mia som hon heter blev inte allt bra, hon somnade stilla in i sin säng på Akademiska sjukhuset strax efter klockan nio i morse. Hennes man fick en hälsning av Mia som han skulle vidarebefordra till hennes bloggläsare och vänner efter hennes död;
"Nu har jag
dragit vidare till bättre jaktmarker och jag lämnar er kvar i den här
världen. Tack alla ni som stöttat och hjälpt mig och min man i vår svåra
period och alla ni nyfunna vänner- jag är så tacksam över att ha äran
att ha haft er i mitt liv även om det blev en kort stund! So long, and
thanks for all the fish!”
Jag vet inte vad det var som gjorde att jag fastnade för Mias blogg, men jag antar att det var hennes ärliga och öppna sätt att skriva, både om det svåra och om de glädjeämnen som trots allt finns fast man drabbats av en potentiellt dödlig sjukdom.
Vill avsluta det här inlägget med att Mia ännu en gång får komma till tals, denna gång genom en dikt hon skrivit och publicerat på sin blogg.
Dikten som heter Barfota gång hittar ni HÄR
Sov i ro Mia!
torsdag 19 april 2012
Aphinity-studie och kalhyggen
Har idag roat mig (höhöhö) med att vara på Sahlgrenska för att göra ultraljud på hjärtat igen. Kan säga att aj faan vad ont det gjorde idag, hon som utförde undersökningen klämde och pressade den lilla apparaten väldigt hårt mot min stackars opererade tutte och bröstkorg!
Denna undersökning är dels en del i den vetenskapliga studien jag är med i, men också något man gör på patienter som liksom jag ska få/får antikroppsbehandling, då denna behandling kan ha vissa negativa effekter på hjärtat.
Allt såg i alla fall bra ut, och det hoppas jag förstås att det fortsätter göra då jag i nästa vecka går in i fas 2 av min behandling.
Egentligen kanske jag borde kalla det fas 3, då bortopererandet av tumörerna väl borde räknas som fas 1?!
Anyway, nästa vecka kommer jag att påbörja antikroppsbehandlingen som kommer att pågå var tredje vecka under ett år framåt.
Jag kommer även att nu få ett nytt cellgift som heter Taxotere, och precis som det tidigare giftet FEC kommer jag att få detta tre gånger med tre veckors mellanrum.
Och som om detta inte vore nog så kommer jag kanske eller kanske inte få ett så kallat prövningsläkemedel (som ett led i Aphinity-studien jag är med i). Varken jag eller min onkolog kommer att veta om jag får prövningsläkemedlet eller om jag får placebo då detta är en dubbelblind studie!
Är också stolt över att meddela att jag snart (på lördag) har varit rökfri i fem (5) veckor, det känns asskönt men jag är fortfarande grymt sugen på nikotin, inte just kanske cigaretter men en snus eller två hade varit gôtt!
Har idag "blottat" mig både på facebook och twitter, och jag vill förstås inte undanhålla även Er den nakna, kala sanningen! ;-)
Denna undersökning är dels en del i den vetenskapliga studien jag är med i, men också något man gör på patienter som liksom jag ska få/får antikroppsbehandling, då denna behandling kan ha vissa negativa effekter på hjärtat.
Allt såg i alla fall bra ut, och det hoppas jag förstås att det fortsätter göra då jag i nästa vecka går in i fas 2 av min behandling.
Egentligen kanske jag borde kalla det fas 3, då bortopererandet av tumörerna väl borde räknas som fas 1?!
Anyway, nästa vecka kommer jag att påbörja antikroppsbehandlingen som kommer att pågå var tredje vecka under ett år framåt.
Jag kommer även att nu få ett nytt cellgift som heter Taxotere, och precis som det tidigare giftet FEC kommer jag att få detta tre gånger med tre veckors mellanrum.
Och som om detta inte vore nog så kommer jag kanske eller kanske inte få ett så kallat prövningsläkemedel (som ett led i Aphinity-studien jag är med i). Varken jag eller min onkolog kommer att veta om jag får prövningsläkemedlet eller om jag får placebo då detta är en dubbelblind studie!
Är också stolt över att meddela att jag snart (på lördag) har varit rökfri i fem (5) veckor, det känns asskönt men jag är fortfarande grymt sugen på nikotin, inte just kanske cigaretter men en snus eller två hade varit gôtt!
Har idag "blottat" mig både på facebook och twitter, och jag vill förstås inte undanhålla även Er den nakna, kala sanningen! ;-)
måndag 16 april 2012
En dag i sänder
Jaha, då har vi snart lagt ännu en dag till handlingarna, en dag som bjudit på sotarbesök, akvarellmålning, matlagning samt en obehaglig klump i magen medan jag tittade på första dagen av rättegången mot Anders Bering-Breivik...
Tycker att jag är lite dålig på att lägga upp bilder, så därför bjuder jag på några idag...både relevanta och ej så relevanta, men dock bilder ur mitt liv!
Tycker att jag är lite dålig på att lägga upp bilder, så därför bjuder jag på några idag...både relevanta och ej så relevanta, men dock bilder ur mitt liv!
lördag 14 april 2012
Morr
Sitter här och är fortfarande irriterad över blogginlägget som försvann, jag som kände mig så grymt nöjd med det...och nu får ingen läsa det, trist!
Är i alla fall hemma igen efter ännu en vecka hos moster och morbror, jag har blivit som deras hemmavarande 42-åriga dotter eller nåt ;)
Skämt åsido så har det varit skönt att ha haft folk omkring sig då psyket ju även denna gång inte riktigt varit så pålitligt.
Börjar mer och mer tro och förstå att ångesten och deppigheten troligtvis inte kommit pga. själva diagnosen cancer, utan att det nog snarare är en biverkning av mediciner (ev. kortisonet). Ska försöka kolla upp detta lite närmare, men av det lilla jag hittills läst om saken så är det tydligen så att vissa personer "inte tål" kortison och kan reagera såsom jag gjort! Tror inte direkt att det finns något alternativ till kortisonet som inte har de här biverkningarna så jag lär väl få leva med det här några veckor i månaden nu ett tag framöver...fy faan säger jag!!
Just i detta nu mår jag åtminstone rätt bra och är glad över att vara hemma hos mina älskade katter, och förstås över att kunna ha mina så gott som dagliga msn-samtal med mannen som får mitt hjärta att slå lite extra...:)) <3
Är i alla fall hemma igen efter ännu en vecka hos moster och morbror, jag har blivit som deras hemmavarande 42-åriga dotter eller nåt ;)
Skämt åsido så har det varit skönt att ha haft folk omkring sig då psyket ju även denna gång inte riktigt varit så pålitligt.
Börjar mer och mer tro och förstå att ångesten och deppigheten troligtvis inte kommit pga. själva diagnosen cancer, utan att det nog snarare är en biverkning av mediciner (ev. kortisonet). Ska försöka kolla upp detta lite närmare, men av det lilla jag hittills läst om saken så är det tydligen så att vissa personer "inte tål" kortison och kan reagera såsom jag gjort! Tror inte direkt att det finns något alternativ till kortisonet som inte har de här biverkningarna så jag lär väl få leva med det här några veckor i månaden nu ett tag framöver...fy faan säger jag!!
Just i detta nu mår jag åtminstone rätt bra och är glad över att vara hemma hos mina älskade katter, och förstås över att kunna ha mina så gott som dagliga msn-samtal med mannen som får mitt hjärta att slå lite extra...:)) <3
onsdag 11 april 2012
Va faan
Gjorde nyss ett hyfsat långt och personligt blogginlägg från mobilen och allt verkade fungera som det skulle (det stod att det var publicerat iaf)...men gaah, jag ser inget förbannat inlägg!§#€"%&
Jag säger som min "cancersyster" Gunilla...ORKA!!
Jag säger som min "cancersyster" Gunilla...ORKA!!
söndag 8 april 2012
Påsk
Här har gått lite upp och ner de senaste dagarna. I måndags var jag och opererade in den så kallade port-a-cathen under lokalbedövning. Det gick väl inte riktigt som planerat utan tog längre tid än väntat samt att det till slut var tre olika läkare inblandade för att få den på plats!
Sedan var det dags för behandling i onsdags och jag har efter den precis som vanligt känt mig halvskum och inte så munter direkt. Tog denna gång det säkra före det osäkra och åkte till min moster och morbror redan i fredags. Det har känts skönt att ha folk omkring sig då man då inte så att säga får möjlighet att "känna" efter för mycket och ge vika för ångesten.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Sedan var det dags för behandling i onsdags och jag har efter den precis som vanligt känt mig halvskum och inte så munter direkt. Tog denna gång det säkra före det osäkra och åkte till min moster och morbror redan i fredags. Det har känts skönt att ha folk omkring sig då man då inte så att säga får möjlighet att "känna" efter för mycket och ge vika för ångesten.
- Posted using BlogPress from my iPhone
måndag 2 april 2012
Livstecken
Jodå jag lever!
Kom ur det djupa svarta hålet och kom hem ifrån min moster och morbror förra tisdagen.
Dessa dagar sedan jag kom hem har varit minst sagt energiska, jag påbörjade projekt sanera min lägenhet. Så här har fejats och putsat, tvättats och möblerats om. Vet inte riktigt var all denna energi kom från, för det är definitivt inte likt mig att med liv och lust ge mig på hushållssysslor :)
Men, men jag tar det som ett gott (och välbehövligt) tecken på bättre mående!
På onsdag är det dags för behandling igen, just nu känns det helt ok men jag är förstås lite orolig för att jag ska må lika psykiskt dåligt som jag gjorde efter förra omgången.
Har dock lovat min moster att höra av mig på direkten om jag börjar må dåligt och sedan kommer mina närmsta vänner att ha lite extra koll på mig!
Kom ur det djupa svarta hålet och kom hem ifrån min moster och morbror förra tisdagen.
Dessa dagar sedan jag kom hem har varit minst sagt energiska, jag påbörjade projekt sanera min lägenhet. Så här har fejats och putsat, tvättats och möblerats om. Vet inte riktigt var all denna energi kom från, för det är definitivt inte likt mig att med liv och lust ge mig på hushållssysslor :)
Men, men jag tar det som ett gott (och välbehövligt) tecken på bättre mående!
På onsdag är det dags för behandling igen, just nu känns det helt ok men jag är förstås lite orolig för att jag ska må lika psykiskt dåligt som jag gjorde efter förra omgången.
Har dock lovat min moster att höra av mig på direkten om jag börjar må dåligt och sedan kommer mina närmsta vänner att ha lite extra koll på mig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)