Trött, tröttare, tröttast...det är så det ser ut i mitt liv just nu.
Somnar oftast inte före tolv på kvällen, och vaknar tidigt, mellan sex och sju på morgonen.
På fm somnar jag ibland på soffan och sover nån timme och sedan en eftermiddagslur nån gång mellan två och fyra. Jag har trots detta inga problem med att somna på kvällen, vilket är ovanligt när det gäller mig.
Svårt att veta om det beror på ren slöhet eller om det är kroppens sätt att tala om för mig att jag inte är helt frisk!?
Något jag är tacksam för mitt i bedrövelsen är i alla fall att psyket än så länge håller sig på en ok nivå!
Om det fortsätter på samma sätt blir jag glad, dåligt fysiskt mående brukar annars ha en förmåga att få mig under isen rent psykiskt.
Jag tar antidepressiv medicin sedan många år tillbaka och hoppas att dessa mediciner kommer att kunna hjälpa mig undvika de värsta dipparna. De som kanske uppstår under mina kommande behandlingar.
Känner mig otroligt stark och positiv trots allt, vet att jag kommer att fixa det här även om det blir jobbigt! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar