Antihormoner och bränna

Fick min första antihormonspruta (Zoladex) i torsdags, har ännu inte känt av några biverkningar, men de lär väl säkert dyka upp :S
Sprutan fick jag i magen och den sköt in ett litet implantat som utsöndrar antihormoner under 28 dagar tills det sen löser upp sig själv. Efter en månad får man en ny spruta, osv. under fem år.
Kan inte påstå att det gjorde ont när jag fick sprutan men nu har jag ett hyfsat stort blåmärke vid naveln, men det ska väl vara så antar jag.

Det ser lite värre ut i verkligheten, men inte lätt att ta bra kort på sin egen navel ;)

Min strålade tutte läker bra, inte några vätskande sår längre utan "bara" flagande hud på bröstvårtan och i armhålan.

Ångest är min arvedel

Mitt mående har varit väldigt upp och ner det sista, allt från djupa dalar till semihöga kullar. Ångest och oro är ju iofs något som funnits närvarande i mitt liv under en herrans massa år, men det gör det inte roligare direkt. Och nej, jag kan inte påstå att det blir så mycket lättare med åren, men dock har jag lärt mig att känna igen tecknen och gilla läget.
Ångest är verkligen ingen lek och absolut inget man önskar att någon ska behöva få uppleva!

Bildkälla: Google

 

Nya grepp

Som jag skrivit om tidigare så är strålningen över. Jag har för tillfället två stycken sår pga strålningen, ett på bröstvårtan/vårtgården (aj!) och ett i armhålan (ännu mera aj!).
Det är ett jäkla meck att lägga om dessa, speciellt det i armhålan, då man av uppenbara skäl (läs ömtålig hud pga strålning) inte kan tejpa fast förbanden. 
Så varje dag när jag tvättat mig och ska klä på mig står jag och svär, frustar och förbannar de jäkla förbanden som inte vill hålla sig på plats! Allt detta gör också att morgonbestyren tar betydligt längre tid än vanligt, men det vara ju inte för evigt som tur är.

Jag ska nu gå in i nästa skede av min behandling; närmare bestämt den femåriga antihormonbehandlingen!
Tanken var att jag redan förra veckan, direkt efter strålningen skulle börja ta en tablett som heter Tamoxifen. Dock hade jag inte hämtat ut denna på apoteket och det skulle visa sig vara ett bra beslut...
Onkologmottagningen ringde mig och meddelade att jag istället för Tamoxifen kommer att få Zoladex som är en annan typ av antihormon och som ges i sprutform på sjukhuset var fjärde vecka.
Varför nu detta kanske ni undrar? Jo det är så att Tamoxifenet innebär en viss ökat risk för blodpropp, och då jag tidigare haft en djup propp i benet (ca. 20 år sedan) är risken/chansen att jag drabbas igen ännu större. 
Så japp, det blir sprutor för mig i istället.

Första sprutan kommer att ges på torsdag den 23/8 och det är definitivt inget jag ser fram emot. Är ju inte spruträdd ett dugg men de eventuella biverkningarna skrämmer mig lite :S

Final

Så kom den då äntligen, dagen jag väntat på, dagen för den allra sista strålningen!

I torsdags var det dags och nu är ännu ett mål på den här resan avklarat. 
Det känns jätteskönt att slippa åka in till Göteborg vareviga dag men i övrigt så känner jag mig inte alls så sprudlande glad och lättad som jag trodde jag skulle göra...

Förutom strålning hade jag min ordinarie antikroppsbehandling i torsdags, och pga av en liten miss från sjukhusets sida (?) var jag tvungen att vara på plats senast kl. 7.00! 
Eftersom jag fick behandling så tidigt hade jag plötsligt fem timmar att slå ihjäl innan det var dags för strålningen kl. 14. Tursamt nog var vädret strålande så min tanke om att tillbringa tiden i Slottsskogen passade alldeles utmärkt. 
Dock var stora delar avspärrade pga Way Out West, men med lite finurlighet och mycket promenerande så lyckades jag ta mig runt och kolla på i stort sett alla djur :)

(Kan meddela att jag hade sjuk träningsvärk i fredags efter allt promenerande)

No fake

När man är van vid att folk frågar om man har lösögonfransar i vanliga fall
så känns det här lite bittert :P

Sveda & värk

Ja fy satan vad min stackars tutte svider, kliar och gör ont nu :S


Smörjer två gånger i veckan med kortisonsalva och övriga dagar med aloe veragel.
Idag på strålningen tyckte syrrorna dock att det var dags att börja lägga om bröstet med Mepilex-förband då jag är rejält röd och har svårt att sova då det gör såpass ont. Fick även en supersexig bh-topp som hjälper till att hålla förbandet på plats och som inte skaver (så mycket) :)
 Det är lite svårt att förklara hur tutten känns, men enklast är väl att förklara som att man bränt sig rejält i solen kombinerat med stramhet/hårdhet och en obehaglig tyngd...


Längesedan jag la upp några tuttbilder, så här kommer ett par dagsfärska! ;D

Sexiga bh-toppen

Väldigt rött bröst med Mepilex på de mest smärtsamma ställena.