onsdag 29 februari 2012
Det måste bli bättre
Har haft några riktigt pissiga dagar det senaste, mitt inre genomgår en emotionell berg o dalbana. Ena stunden känns allt ok och jag är tacksam över att jag överlevt min första cytobehandling utan allt för många negativa bieffekter, nästa stund vill jag bara krypa ihop i fosterställning, somna och sedan vakna upp och upptäcka att de senaste månaderna bara varit en lång och otrevlig mardröm!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Följ med strömmen, simma inte emot den. Gör det som känns BRA för DIG, tror du kommer ut mer hel på andra sidan när behandlingarna är klara. Så var det för mig, Kram
SvaraRaderaSäger som Carin: kämpa inte emot. Tillåt dig att känna allt; glädje, sorg, rädsla, ångest, oro, lycka och även tomhet. Det kommer att hjälpa dig i slutändan.
SvaraRaderaStor kram <3