Japp så känns det, att jag försummar den lelle bloggen mer än vad jag borde!
Författar ibland underbara, fyndiga och långa inlägg i huvudet...problemet är ju att de inte vandrar hela vägen ner, ut i fingrarna och uppenbarar sig på dataskärmen.
Men om jag skulle ta och försöka uppdatera er om vad som hänt den senaste månaden då?!
Var på onkologbesök i början av månaden, träffade denna gång den kvinnliga onkolog jag även träffade på strålningen i somras. Hon tittade på och klämde på tuttisarna, lyssnade på hjärta och lungor, samt frågade hur allt är.
Jag tog då upp mina bekymmer med vikten och min kropps fysiska förändring, har gått upp 15 kg sen den här resan startade och det känns verkligen som min kropp motarbetar mig!
Vissa förändringar kommer troligtvis att vara bestående (åtminstone 4 år till eller nåt), såsom stelheten och viss svullnad som jag har antihormonerna att tacka (:P) för.
Anyway, onkologen och jag kom överens om att hon skulle skriva en remiss till dietist. Egentligen vet jag ju hur/vad jag bör äta och göra, men att få lite extra hjälp/stöttning/en spark i röven kan ju inte skada!
Jag har börjat komma igång så smått med att träna och varit på gymmet några gånger. Har även haft hyfsad pli på mig själv med att styrketräna lite här hemma med sit-ups, hantelövningar och gummiband.
När det gäller födointaget så försöker jag begränsa mig och tänka mer på vad jag stoppar i mig. Det är inte på långa vägar perfekt men hoppas som sagt att jag kan få en extra push av dietisten när jag nu får komma dit.
Något annat spännande (eller inte) som skett i mitt cancerliv är att jag varit på min första återbesöksmammografi. Kan väl säga att jag var grymt nervös, inte för att jag var rädd att de skulle hitta nya tumörer men för att det skulle göra ont!
Har fortfarande i färskt minne min uppföljande mammografi jag gjorde i oktober 2011, då fick vi avbryta mitt i för att jag höll på att svimma och kräkas av smärta :(
Men...den här gången gick det bra! Visst gjorde det ont, speciellt i det opererade bröstet, men det var ändå helt uthärdligt.
Nu ska jag göra ytterligare en mammografi i april på grund av den medicinska studien jag är med i (Aphinity-studien) men det känns inte alls lika jobbigt nu när det gick så bra den här gången.
Och jo jag har fått svar på mammografin också...INGA TUMÖRER i brösten just nu i alla fall! :)
Ska visst börja arbetsträna from. 1 februari, ska försöka skriva mer om det lite senare.
tisdag 29 januari 2013
tisdag 1 januari 2013
Början
Nej jag var inte på nån flashig nyårsfest igår.
Gårdagen tillbringades i fysisk ensamhet (bortsett från katterna då) precis som de senaste x antal åren. Det brukar inte direkt regna inbjudningar över mig, och det här året var inget undantag. Men precis som med julen så gör det mig inget, jag trivs med att vara ensam för det mesta. Kan om jag vill helt och hållet ge fan i tolvslaget och istället gå och lägga mig klockan nio om jag skulle vilja det!
Om man som utomstående läser ovanstående kan det kanske verka lite sorgligt, men det försäkrar jag att det inte är. Känner man mig vet man att jag inte är någon typ, tjoho-klackarna i taket-partymänniska och vänner har jag ju flera stycken som både är nära och lojala.
Varför jag skrev fysisk ensamhet i början på det här inlägget beror på att jag precis som förra nyåret ändå vakade in och firade det nya året med en annan människa i cyberrymden.
Den jag tillbringade årets sista timmar med var min så kära "cyberman" som jag skrivit om tidigare. Vet fortfarande inte hur/vad vår "relation" kommer att utvecklas till, vi har ju aldrig träffats irl. Vad jag vet är att han för det mesta får mig att må bra, och även om det inte alltid yppas så många ord oss emellan så har jag ändå det där lilla kittlandet i magen när jag tänker på och pratar med honom.
Konstigt, knäppt och irrationellt? Ja kanske, men det är så det är och inget man kan råda över.
På torsdag är det iaf dags för Herceptinbehandling igen, nr 13 (?) och även ett besök hos onkologen står på schemat denna dag.
Tänkte ta upp det här med vikten igen, mår så dåligt över hur mycket jag gått upp och att jag sen pga antihormonerna är väldigt stel och orörlig gör ju inte saken bättre.
För övrigt känner jag mig lite låg och smådeppig idag, känns som jag ful, fet och fattig går in i det nya året med en lite för negativ inställning...men det kommer säkert att ändras både en, två och fler gånger innan året är slut!
Gårdagen tillbringades i fysisk ensamhet (bortsett från katterna då) precis som de senaste x antal åren. Det brukar inte direkt regna inbjudningar över mig, och det här året var inget undantag. Men precis som med julen så gör det mig inget, jag trivs med att vara ensam för det mesta. Kan om jag vill helt och hållet ge fan i tolvslaget och istället gå och lägga mig klockan nio om jag skulle vilja det!
Om man som utomstående läser ovanstående kan det kanske verka lite sorgligt, men det försäkrar jag att det inte är. Känner man mig vet man att jag inte är någon typ, tjoho-klackarna i taket-partymänniska och vänner har jag ju flera stycken som både är nära och lojala.
Varför jag skrev fysisk ensamhet i början på det här inlägget beror på att jag precis som förra nyåret ändå vakade in och firade det nya året med en annan människa i cyberrymden.
Den jag tillbringade årets sista timmar med var min så kära "cyberman" som jag skrivit om tidigare. Vet fortfarande inte hur/vad vår "relation" kommer att utvecklas till, vi har ju aldrig träffats irl. Vad jag vet är att han för det mesta får mig att må bra, och även om det inte alltid yppas så många ord oss emellan så har jag ändå det där lilla kittlandet i magen när jag tänker på och pratar med honom.
Konstigt, knäppt och irrationellt? Ja kanske, men det är så det är och inget man kan råda över.
På torsdag är det iaf dags för Herceptinbehandling igen, nr 13 (?) och även ett besök hos onkologen står på schemat denna dag.
Tänkte ta upp det här med vikten igen, mår så dåligt över hur mycket jag gått upp och att jag sen pga antihormonerna är väldigt stel och orörlig gör ju inte saken bättre.
För övrigt känner jag mig lite låg och smådeppig idag, känns som jag ful, fet och fattig går in i det nya året med en lite för negativ inställning...men det kommer säkert att ändras både en, två och fler gånger innan året är slut!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)