...

När man gråter så våldsamt och mycket att man måste använda nässpray för att kunna andas...den känslan!

Apelsiner

Vaknar med tårarna rinnande efter att ha drömt en besynnerlig dröm. 
Drömmen inkluderade ett styck storebror, mig själv och apelsiner med förmåga att förutspå hur många dagar jag har kvar att leva...mycket bisarrt och levande!


Det är tur man kan skratta åt eländet för annars skulle jag bli sjuk på riktigt tror jag.


Godmorgon och var hälsad nya dag!

Söndag

Just nu är jag och min kropp inte de bästa av vänner...


Jag har märkt att när mitt psyke inte är i normalläge (vad nu det är?) så löper mina hormoner amok. 
Sitter här med svullen mage och lite mensvärk, vilket i sig inte är konstigt då jag är kvinna och uppenbarligen ska menstruera i snitt en gång per månad! 
Men nu är läget sådant att jag använder minipiller Cerazette och dessa gör för många att man slipper sin mens helt och hållet i stort sätt och det har jag också gjort nu i några månader. 
Därför blir jag så jävla irriterad då mensen så att säga gör ett besök så här utan någon större anledning och jag får gå runt och känna mig som en hormonbomb på väg att explodera...


Var finns OGILLA-knappen när man behöver den?

Det är synd om mig

Nej det är inte alls synd om mig!
Visst jag har fått cancer och det kan man dö av, det är jag fullkomligt medveten om men jag tänker göra mitt bästa för att inte bli en av de som de facto dör pga bröstcancer varje år.


Det är bara ett par veckor sedan jag fick mitt cancerbesked och jag har många gånger under tiden från mitt besked fram till idag fått höra av så många att jag är så cool och stark. 
Många förstår inte hur jag kan vara så lugn och öppen om allt det här. Vissa har till och med undrat om jag kanske inte riktigt fattat än, att det så att säga inte har sjunkit in än...har själv funderat på om det kan vara så men har kommit fram till att jag redan när jag fick veta att jag hade cancer precis förstod vad det handlade om. 
Tror att det har att göra med att jag sällan blir förvånad eller chockad över saker som händer eller sker varken i mitt eget liv eller i världen i övrigt!

Så det kan bli

Det känns lite som ett ödets ironi att just i år, mitt 41:a på denna jord och året då jag äntligen kände att jag börjat leva livet också kom att bli året då jag fick cancer!


Outgrundliga äro livets vägar...

Jomen serru att...

Jaha, då har man gått och fått cancer då. Det var väl inte direkt det jag hade räknat med när jag blev kallad till mitt livs första mammografi den 22 oktober 2011, men va fan värre saker händer runt om i världen varje dag!

Några dagar efter mitt cancerbesked reggade jag mig på Bröstcancerlistan som är en mailinglista för bröstcancerdrabbade. Här nedan är mitt presentationsbrev till medlemmarna på listan:

Jag fick den 9 nov beskedet att jag fått bröstcancer efter att jag den 22 okt blivit kallad till mitt livs första mammografi (är 41 år).

 Fem dagar efter mammografin fick jag en kallelse för att göra en kompl. undersökning då mina bilder inte var tillräckliga för en säker bedömning, denna utfördes den 1 nov. och jag fick då veta att man hittat förändringar i mitt vänstra bröst. 

Ultraljud och provtagning utfördes och jag fick tid för att komma till kirurgmott. på Sahlgrenska veckan efter, där jag som sagt fick veta att jag har två tumörer med cancerceller i vänster bröst.

Kommer nu att opereras den 6 dec. (tårtbit+ ev. lymfkörtlar) och sen som brukligt få ytterligare behandling när den patologiska undersökningen har fastställt typ, grad och spridning!

Trodde själv att jag skulle bli helt förstörd efter ett sånt här besked men jag tar det med jämnmod och (faktiskt) en glimt i ögat, pratar öppet om det med alla och tycker absolut inte synd om mig själv för att just Jag drabbats. 

Självklart vet jag att jag har en jobbig tid framför mig och att jag kanske kommer att må uselt både fysiskt och psykiskt, men i detta nu, idag mår jag bra och är stark!

Mailinglistan hittar man HÄR!